Känner att jag måste avsluta kvällen med något positivt.

Hjärtat bara smälter...

Vet inte hur jag ska...vad jag ska...

Fan va svårt det här är.

Startade den här bloggen för att ventilera mina tankar. Men någonting stoppar mig. Det gör det kanske inte lättare att jag vet att folk jag känner läser detta (även om det bara är två som vet), men det borde inte stoppa mig. Plus att jag hade svårt att skriva även när det inte var någon som visste att det var jag som skrev.

Har börjat tänka på vissa saker. Eller en sak egentligen. Men den saken har med så mycket att göra.

Det är som med en session hos terapeuten, när man får veta att allt är mammas fel. Har ni läst det förra inlägget så vet ni nog vad jag talar om.

Tankarna snurrar runt och jag känner att jag måste lufta dem så att de kan sluta åka karusell i min hjärna. Jag kan inte prata med någon om det så jag känner att jag borde skriva ner det. Och varför inte här.

Men det är så svårt.... Vill någon verkligen läsa detta?!?!?!?!

Fan, vem bryr sig. Det är för mig själv som jag skriver. Måste få de här tankarna ur mitt huvud.

..................................................
........................................

..................................................
........................................

.....................................nästa gång.

Shit, det där var jobbigt.

Jag ska ta mig ett glas...

Har den senaste tiden lyssnat en del på Glasvegas.

Ett skitbra band som jag verkligen rekommenderar.

iallafall..

För ett tag sedan så satte jag mig ned och lyssnade på låtarna med låttexterna i handen. Jag tycker ofta att låtarna växer när man vet vad de sjunger om. Och eftersom jag oftast lyssnat på dem i gryningen på väg till jobbet så har jag inte lyssnat allt för noga. Men den här kvällen satte jag på mig hörlurarna, la mig i soffan och tryckte på play.

Det hela var intressant. Vissa låtar fick en helt annan betydelse nu när jag fick veta vad de sjöng om. Allt var okej tills jag kom till låt sex...

Titeln lyder; Daddy's gone. Och när jag läste texten medans musiken spelade upp, desto sämre mådde jag. Det var som ett slag i solar plexis. Nu är inte detta det bästa som någonsin skrivits. Shit, det är en vanlig låttext..... Men för mig var det något annat. Någonting väcktes inom mig. Någonting som har fått mig att tänka.

Vet inte om jag vill gå in på det nu. Och vem skulle vara intresserad, egentligen. Det fick mig iallafall att dämpa känslorna med alkohol. Här är iaf texten.

Ps. Har ni inte hört Glasvegas skiva ännu, vänta inte. Den är skitbra! Första gången tyckte jag att den var okej. Men efter ett par gånger så märkte jag att jag hela tiden villa höra den igen när skivan var slut.

Daddy's Gone

How you are my hero

how you never here though

remember times when you put me on your shoulders

How I wish it was forever you would hold us

right now I'm too young to know

anything was possible

I won't be the lonely one

sitting on my own and sad

A fifty year old

reminiscing what i had

I won't be the lonley one

sitting on my own and sad

forget your dad, he's gone

All I wanted was a kick-a-bout in the park

for you to race me home when it was nearly getting dark.

How I could've been yours, and you be mine.

It could've been me and you until the end of time

Do what you want, when you want

be as fuckin' insincere as you can

what kind of way is this to treat your wife

to see your son on saturdays

what way is that to live your life?

I wont be the lonely one

sitting om my own and sad

a fifty year old

reminiscing what i had

I wont be the lonely one

sitting on my own and sad

forget your dad, he's gone

The end