Så har man sprungit från jobbet till Hökarängen (vinkande till mormor) och tillbaka. Vilket betyder en mil. Snabbaste i år också. 51 minuter. Skulle vara kul om jag kunde få ner det till 45 min. Men det blir nog svårt.

Nu ska jag nog springa lite kortare ett tag. Känner i ena knät och benhinnan. Plus att jag måste börja styrketräna igen. Det var alldeles för länge sen.

Det var skönt att få ur sig lite grejer här igår (se tidigare inlägg).

Något jag verkligen behövde göra. Och något som jag fortfarande känner och står för. Men idag känns det lite bättre. Fick ett mess från en vän tidigare idag och nu ska vi sättas oss på någon uteservering imorgon och njuta och den svenska våren. Precis vad jag behövde. Ser fram emot det. Tack för att du tänkte på mig. Du vet vem du är :-)

Ha det bra alla